Vilken stor ära för mig att få vara den första gästbloggaren på min systers härliga sida. Självklart så ska jag följa min systers inriktning och ta upp ämnet handarbete.

Jag har under mitt vuxna liv sysselsatt mig med olika saker som kräver fingerfärdighet. Dekorationsmålning på trä och porslin, sy gardiner, sy korsstygn på tavlor och dukar, sticka halsdukar osv, och virka dukar. Men nu för första gången fick syrran, Jenna, mig att börjar virka något annat. Min dotter köpte garn och en virkbeskriving på en gris. Jag köpte eget garn och lånar dotterns beskrivning på grisen. Tänkte att det skulle bli en lätt match med tanke på att jag ändå har en virkvana i grunden. Ack, vad jag bedrog mig! Kan säga att det är något helt annat mot en dukbeskrivning. Har slitit mina gråa hår mer än en gång. Och jag som har en himmelsvids tålamod har haft lust att kasta skiten åt helvete. Nu var jag ironisk när det gäller tålamodet, hahaha, för det har jag verkligen inte!

Syrran var bortrest ett par dagar och kom hem igår igen, under den tiden satt jag och klurade på hur i helskotta trynet skulle virkas. Ringde till och med mamma i småland för att be om hjälp, hon sa att jag fick prova mig fram. Efter en timmes slitande fram och tillbaka, garnet var helt krulligt av mina försök, så gav jag upp. Svor över att syrran inte var hemma och kunde hjälpa mig, försökte mig även på att börja virka på ett ben istället. Det gick inte bättre det heller. Då slängde jag undan skiten och satte igång med att fortsätta på stickningen av min sjal. Började på den förra vintern och i år har jag inte ens haft lust att ta fram den för att fortsätta. Men nu i brist på annat framför teven så fick jag gjort ganska många varv, varje varv är väldigt långt och jag använder rundstickor eftersom det ska bli en trekantig, stor sjal. Någon gång ska jag väl bli klar med den, men vilken vinter vet jag inte. Haha.

Min lillasyster har nog aldrig lärt mig något innan, men när det gäller virkning så är hon jäkligt duktig. Hon lär mig något denna gången och är till stor hjälp när jag fastnat! Jag är så imponerad över hur hon kommit igång med alla möjliga projekt, som jag inte ens visste hon hade talang till. Visste ju att hon var händig när det gällde att renovera och bygga. Men detta som hon har lagt in i bloggen om var en stor överraskning. Kan ärligt säga att jag är stolt över hennes iver att lära sig  nya saker. Hon har även fått mig att vilja sysselsätta mig med händerna ju. Tiden går så fort när man sitter och virkar, ännu bättre att jag får sysselsätta hjärnan med att koncentrera mig på en beskriving. Även om jag har svårt att komma ihåg vad jag är någonstans ibland. Första gångerna repade jag upp allt tills syrran visade mig hur man kunde räkna hur långt man hade kommit. Hrmm, jag är lite väl seg i skallen ibland. Men jag ger mig inte för jag ska lyckas. Nästa projekt efter grisen blir en elefant som syrran virkar på just nu. Jag har blivit virkbiten och är glad för något att sysselsätta mig med framför teven på kvällarna.

Vill tacka min syster för att hon har tålamod att hjälpa mig med det jag gör, samt att hon lär mig. Det är guld värt för mig. Inte illa att lära sig något nytt när man är 38 år fyllda.

Hoppas ni har lika stor glädje av att se hennes alster här på bloggen som jag har. Det är lika kul att se när hon gjort något nytt hemma eller i skolan. Framför allt har hon hittat sin nisch i livet, hon gör något hon brinner för. Tänkte först att hon var galen som gav upp sitt jobb och en fast inkomst för att börja studera. Men trivs man inte med vad man håller på med så är det nog rätt sätt att göra. Hon har ju bara sig själv att tänka på och då är det nog värt att leva som en fattig student. Framför allt få hålla på med något man älskar. Du är en av mina idoler syrran ♥

Nu tackar jag för mig och även syrran för att jag fick besöka bloggen på ett annat sätt denna gången. Hoppas bara att ni inte tyckte mitt inlägg var för tråkigt. Jag är inte alls i samma kaliber som min händiga syster.

Trevlig helg på er. Kram Sabina (Jennas storasyster)